Fördjupning – anpassad grundskola och tillgänglig scenkonst

Här kan du fördjupa dig mer i anpassad grundskola samt läsa mer om vad föreställningsformen Relaxed Performance är.


Vad säger läroplanen för Anpassad grundskola om konst och kultur?
I Lgra22 lyfts konstens och kulturens betydelse fram. Läroplanen slår fast att skolan ska arbeta med både intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska aspekter av lärandet. Eleverna ska få uppleva och uttrycka kunskap genom olika former, till exempel drama, dans, musik, bild och skapande. 


Skolan beskrivs också som en social och kulturell mötesplats där elever ska få utveckla förståelse för andra människor och för samhällets kulturarv. Ett av målen är att varje elev efter sin skoltid ska kunna använda och ta del av olika uttrycksformer och ha kännedom om samhällets kulturutbud.


För många elever i anpassad grundskola har estetiska uttryck en särskilt viktig funktion. Konst kan bli ett sätt att kommunicera när det talade språket inte räcker till, att utforska känslor och att stärka självkänsla och identitet.


Vad betyder detta för scenkonstaktörer?
Scenkonstaktörer som  möter elever i anpassad grundskola bidrar direkt till skolans uppdrag. En scenkonstupplevelse kan ge elever möjlighet att
– kommunicera och tolka känslor och berättelser
– dela en gemensam upplevelse med andra i en publiksituation
– få inspiration till fortsatt arbete i klassrummet

– uppleva kultur som en del av samhället

Scenkonsten blir därmed inte bara ett avbrott i skoldagen, utan en del av skolans pedagogiska och demokratiska uppdrag. När konst möter skola på detta sätt uppstår något som varken scenen eller klassrummet kan skapa på egen hand: ett gemensamt rum för upplevelse, nyfikenhet och kommunikation.

Publiken vi möter – Vanliga funktionsvariationer i anpassad grundskola
Elever i anpassad grundskola har en intellektuell funktionsnedsättning, men deras förutsättningar och behov kan se mycket olika ut. Ofta finns även andra funktionsvariationer. Ingen elevgrupp är den andra lik. Lärarna känner eleverna bäst och är alltid den bästa källan till information. För scenkonstaktörer är det inte nödvändigt att känna till alla diagnoser, men det kan vara hjälpsamt att känna till några vanliga områden där elever kan behöva stöd.


Kognitiva variationer
Många elever behöver mer tid för att förstå information och följa en berättelse. Tydlighet, upprepning och visuella uttryck kan göra stor skillnad.


Kommunikation
Alla elever använder inte talat språk. Vissa kommunicerar genom kroppsspråk, mimik, ljud, tecken eller bildstöd. Reaktioner kan därför se mycket olika ut.


Sensorisk känslighet
En del elever kan vara känsliga för starkt ljus, höga ljud eller snabba förändringar. Plötsliga effekter kan därför upplevas som obehagliga.


Motoriska svårigheter
Vissa elever har rörelsenedsättningar eller använder hjälpmedel som rullstol eller gåstöd. Det kan påverka hur publiken sitter och rör sig i rummet.


Neuropsykiatriska funktionsvariationer
Många elever har även exempelvis autism eller ADHD. Då kan förutsägbarhet, tydliga strukturer och möjlighet till pauser vara särskilt viktigt.


Vill du ha fler argument för scenkonst i anpassad grundskola? Se RESURSBANKEN. 


Relaxed performance
– en form för tillgänglig scenkonst

Här hittar du en guide i föreställningsformen Relaxed Performance och några tips från nätverk för tillgänglig scenkonst. * 


Vad är Relaxed Performance?

Kort förklarat är Relaxed Performance en föreställningsform för publik i alla åldrar som av olika anledningar ofta upplever det som en utmaning att gå på konserter och scenkonst. Relaxed Performance är ett evenemang med tillgänglighet i fokus, som finns på många scenkonsthus i världen, både små och stora. Nuförtiden tillämpas arbetsmetoderna som Relaxed Performance utvecklat långt utanför scenkonsten, och kan gälla alla möjliga slags arrangemang inom kultursektorn.


Vad är syftet?

Syftet med att arbeta med Relaxed Performance är att all publik ska känna sig inte bara välkomna utan också väntade. Att låta alla människor, oavsett förutsättningar, upptäcka och uppleva konsten, bli berörda och vilja uppleva mer. 

Vad kan man tänka på som scenkonstaktör?

Att informera och förbereda:

  • Målgruppsarbete: Målgrupper som anpassad skola, boende med särskild service, daglig verksamhet eller familjer med erfarenhet av olika funktionsnedsättningar behöver ofta nås med riktade inbjudningar för att alls komma. Även andra målgrupper som kan uppskatta Relaxed som form behöver riktad marknadsföring och inbjudningar. Tag hjälp av andra aktörer i närheten för att nå ut så brett som önskas. Att bygga relationer och tillit tar tid.
  • Möjlighet till förberedelse: Det är viktigt att alla vet vad det är för en sorts evenemang de kommer till. Detta gäller olika målgrupper, ledsagare och annan personal som följer med, men också allmänheten. Förberedelsematerial kan skickas ut i förväg, finnas på hemsida, ske vid uppsökande verksamhet och innefatta tydlighet i information på plats. Bildstöd och filmer där platsen visas brukar uppskattas, liksom information om att foajén/lokalen är öppen under en längre tid innan och en längre tid efter en föreställning. Om föreställningen sker på annan plats än i anpassad skola: informera publiken i förväg om att undvika parfymer.
  • Förutsägbarhet: Förutsägbarhet är viktigt, och överraskningsmoment kan vara bra att undvika. Att låta föreställningen/arrangemanget vara tryggt förutsägbart kan göras på en mängd olika sätt, bland annat genom förberedelsematerial enligt ovan och i en tydlig presentation innan programmets start.
  • Tolkning: Teckentolkning, syntolkning, verbalisering och dylikt behöver tänkas igenom i god tid och informeras om.

Att mötas på plats:

  • Förberedd personal: Både de som står på scen och de som tar emot föreställningen (anpassad skola eller annan mottagare) kan behöva fortbildning och samtal med kollegor med erfarenhet från scenkonst spelad för denna publik eller liknande verksamhet, för att känna sig trygga i både bemötande och framförande. Allt kan hända hela tiden, så samtliga inblandade bör omfamna och kunna hantera det som händer på ett öppet och flexibelt sätt. Det behöver också finnas en person på plats som har elevgruppen/publiken som ansvar även under föreställningen/besöket. Denna kan då hantera situationen om något oförutsett skulle inträffa, så att inte artisterna på scen eller de som leder programmet måste bryta. Att definiera rollfördelning i rummet och tydliggöra denna är viktigt och skapar trygghet för alla.
  • Presentatör eller konferencier: En på området kunnig och aktiv konferencier som guidar genom eventet är av stor betydelse, för att alla ska känna sig tilltalade, väntade (inte bara välkomna) och trygga. Detta innebär bland annat att prata med eleverna/publiken i mingelform redan i foajén eller på den plats där publiken väntar innan föreställningens start.

Skapa ett inkluderande rum:

  • Fokus: Publiken behöver ofta hjälp med fokus, innebärande att ett tydligt rum (tex en blackbox, där alla dessutom är på samma nivå och det går att röra sig i rummet) är en bättre plats än exempelvis en öppen lokal med fönster och andra distraktionsmoment. Om föreställningen sker i skolmiljö är detta dock inte alltid möjligt. Då är regeln att avlägsna så många störande föremål/företeelser som går, och sedan hantera resten.
  • Längd: Föreställningen/evenemanget bör inte vara för långt, helst under 40 minuter.
  • Tid: Dagtid uppskattas av många – ta lunchtider, extra långa transporter mm i beaktning.
  • Flexibel placering: Det är en fördel om publiken  kan befinna sig på olika platser, sitta, ligga, dansa, stå, vara nära eller vara längre ifrån – precis som varje individ trivs bäst. En platt golvyta är därför att föredra framför fasta gradänger/stolar. Det kan också vara bra att försöka hålla även scenytan flexibel, så att scen och publik om så önskas kan flyta in i varandra.
  • Öppna dörrar och ljus: Att hålla dörrarna till lokalen öppna, och att informera om möjligheten att gå in och ut, är en viktig ingrediens i en Relaxed Performance. Tänk också igenom om det går att ha det lite ljusare i lokalen än brukligt på en teater.
  • Sträva efter en doftfri miljö: Många reagerar på starka dofter, det gäller såväl publik som medverkande. Kom därför överens med kollegor och informera även externt om att undvika parfymer.

 

Samarbete, delaktighet och planering:

  • Interaktivitet: Olika slags interaktiva inslag brukar vara uppskattade. Det kan vara rörelser, tecken, ljudskapande, taktila inslag eller annan delaktighet som passar verket. Informera gärna om dylika i förberedelsematerial och i föreställningens inledning.
  • Kvalitet: Det som görs på scen och det som händer i publiken bildar föreställningen gemensamt. Kvaliteten på mötet är lika viktigt som den konstnärliga kvaliteten.
  • Aktiv involvering: Var i kontakt med målgrupperna och utforma Relaxed tillsammans!


*Källa: Nätverket Universell Scenkonst i samarbete med Nätverket Perception och Nätverket Universell Kultur.